Min första riktigt stora fisk, del 1

Ove juli 14, 2017
0 henkilöä miellyttää tätä viestiä

Om jag ska skriva om alla mina bästa fiskeminnen, då skulle det bli en väldigt lång och troligtvis också väldigt tråkig läsning för er. Istället tänkte jag dela med mig några av mina upplevelser som jag varit med om under mina år med ett spö i handen. Det allra första minnet jag har av att fånga en riktigt, riktigt stor fisk på kroken, då kan jag inte ha varit mer än typ 9–10 år gammal. Jag satt hemma en dag och kom på att jag hade köpt ett nytt fiskedrag under den gångna helgen, när vi besökte en marknad. Det var inget speciellt drag, bara ett traditionellt skeddrag som var kopparfärgat med lite rött målat på det. Jag hade ännu inte prövat draget så jag beslöt mig för att ta mitt spö och endast detta drag och gå ner till vattnet som låg omkring 5 minuters gångväg från där jag bodde. Jag hade fått ett par mindre fiskar där tidigare så jag tänkte att det var en bra plats att pröva draget på.

Det enda problemet var att den bästa platsen att fiska på var från en privat brygga som hade ett trästaket med en dörr monterat så man inte kunde komma ut. Detta hindrade dock inte mig, som klättrade runt staketet så jag kom ut på bryggan. Jag började sedan fiska och det dröjde inte länge förrän jag fick en rätt skapligt stor abborre på kroken, men då jag bara var där för att pröva draget hade jag inte tagit med mig varken hov eller något att bära fiskarna i och jag tappade således också fisken när jag försökte lyfta upp den på bryggan. Klart att jag blev besviken när det hände, då jag verkligen ville få upp den, men detta skulle jag bli kompenserad för, med råge, omkring 30 minuter senare.

Jag fortsatte att fiska men det blev bara en och annan småfisk men mitt i allt så kom ägaren av bryggan ner och började gasta och skrika på mig att det var en privat brygga och jag fick banne mig inte stå där, även om det inte låg någon båt eller liknande, förankrad intill bryggan. Jag var också väl medveten om att den var privat på grund av staketet så det blev bara till att lämna den, efter att ägaren öppnat grinden och släppt ut mig med uppmaningen att inte komma tillbaka igen.

Ingen glad ägare

Jag var dock inte färdig med fisket. Den där abborren fanns fortfarande i mina tankar och jag ville verkligen få upp den igen då det hade blivit den största abborren jag någonsin fångat så jag begav mig till någon av de intilliggande bryggorna. Problemet med dessa var att dom inte gick lika långt ut i vattnet som den privata och jag fick där problem med något som vi alla hatar, bottennapp. Drog upp sjögräs efter sjögräs och mitt humör började sakta men säkert att sjunka. Men efter att ha väntat en stund och sett ägaren försvinna upp för backen igen, beslöt jag mig för att gå tillbaka till hans brygga igen och det var där det hände, något som jag tänkte skriva om i nästa del.

Kategori: Blogg
  • 0
  • 73
Ove